SOMMERGLEDER



Når kvite, lette skyar på himlen driv,
og blide tankar gjennom hugen sviv
då legg eg meg ned i den mjuke lyngen
og ser opp mot den kvite klyngen. -
Ser opp mot høge himmelsalar
og kjenner vinden mi panne svalar.
Så reint og blått i vide himmelrom -
så kleint og smått i den verd eg kom -
men om smått og trongt det ofte er
kjem vide himmelrom meg så nær,
og når sommersol gjeng ned i vest
stend eg her som en fjetra gjest.
Å du, så friskt og godt det angar,
og all den venleik heilt min
hug den fangar -
ja, i kvar ein fager sommarkveld
Gud sjølv ein andakt åt oss held.

- ukjent -





Prestekraven

Jeg kom fra jorden
jeg strakte meg opp
jeg hadde en hemmelighet
i en knopp.

Jeg holdt på den lenge.
Jeg gjemte den vel.
Så åpnet jeg meg
en solmettet kveld.

Jeg satte en krans
i strålende hvitt.
Det var målet
for livet mitt.

- ukjent -





O Gud hav takk for lys og luft,
for søndenvind og blomsterduft.
Vær priset for de skjønne skjær
og for det gode solgangsvær,
for måkeskrik og måkeegg,
for solgul lønn og snehvit hegg....

Alf Larsen



STIEN

Det er ingen lykke så stille som den:
i sommerens land
å følge en sti som du aldri har vandret
men likevel kan.
Du møter så mangt som du kjenner igjen,
en verden av minner.
Du ser på hver blomst, her er intet forandret
av alt det du finner.

Da stiger den mildt som et sus i ditt sinn
erindringens sang —
Og hvor du enn kommer, så går du og sier:
Her var jeg en gang.
Ja, stien du går, var i evighet din.
Og duftende blommer
skal lokke deg gjennom de løvrike lier
mot barndommens sommer.

- Arne Paasche Aasen -



Det er sommer

Det er sommer og sol,
det er reir, det er bol.
Det er gress og konvall,
det er latter og trall.

Det er bris, det er fnugg,
det er regn, det er dugg.
Det er gro, det er duft,
det er himmel og luft.

Og jeg favner det alt!
Selv den daglige tralt,
går så lett og så glatt,
her jeg venter betatt,
på hver dag og hver natt!

- ukjent -



Vildmarksfrid

Jag mår väl...
i orörd skogsmark.
Nära tjärnen vill jag bo.
Där står fur och gran
så rak och stolt,
där kan björken lugnt få gro.

Det känns bra på öppna myrar
när som hjortron står i blom
och vid skördetid dess gyllne bär
ger min själ sin rikedom.

Det känns bäst...
vid fiskevatten
där en bäck brer ut sitt sel
med en ostörd frid och vilsam ro
över vattenytans spel.

Jag förnimmer markers närhet
om än tider löpt förbi.
I en stor och mäktig samfälldhet
jag får frid och ro däri.

Bort från monotona livet...
med dess trivialitet...
jag på nytt får röna harmoni
i naturens givmildhet.


Tilbake
Back